Bordsbön

Jag är själv uppfostrad med att be bordsbön till maten, ibland tyst och ibland gemensamt. Det är något som jag velat överföra till mina barn och i sammanhang som barnläger i kyrkan.
Min standardbön är:
" I Jesu namn till bords vi gå,
Välsigna, Gud, den mat vi få."


Det är en förkortad version av psalm 604 i psalmboken. Den finns att se på svps1986.blogspot.se. Det var den vi bad när jag var liten. Framförallt hos min farmor och farfar där vi läste alla verserna. I min barndoms lågstadieskola, Fisketorp i Bohuslän, bads också den här bordsbönen på 1980-talet. På många andra håll hade bordsbönen försvunnit redan på 60-talet. Personalen hade där morgonbön och bordsbön med oss barn till skolpolitikernas förtret. Föräldrarna stöttade lärarna under olika möten där bordsbönsfrågan kom upp. Även de som inte var speciellt kyrkliga misstyckte inte med kommentaren: "Det tar ingen skada för mitt barn att vara med om bordsbön". Så småningom byttes dock dessa bordsbönsvänliga lärare ut. All heder åt dessa lärarinnor som stred för barnens rätt till bordsbön.


Idag brukar jag i barn-konfirmandsammanhang använda "Gud är god mot mig...". Den har rörelser som gör att den är lätt att lära sig.
Standardbönen i den småländska kontexten är ofta "Glädjens Herre". Psalm 295.
Ett sätt att få variation på bordsbön är också att ha en bordsbönstärning där man kan välja olika bordsböner. Personligen anser jag att det är viktigt att lära barn och vuxna lästa bordsböner för har man bara lärt sig sjungna bordsböner kan det vara ett stort steg att som vuxen ställa sig upp i personalmatsalen och sjunga bordsbönen med människor som inte delar din tro.


Varför skall vi be bordsbön?
Det som lärarinnorna i Fisketorp visste var dels att man behöver lugna sig före maten. Det är inte bra att kasta i sig maten. De menade också att det är ett sätt att öva sig i tacksamhet för de gåvor vi får från Gud. Man tänker också på dem som ingen mat får, som får gå och lägga sig hungriga. Vi tänker på dem i vår bön att vårt samhälle och kyrkan runt om på vår jord skall kunna bidra till en rättvisare värld. Det anser jag är en bra utgångspunkt, ber man bordsbön tror jag man har lättare för att vara generös också i sin vardag mot andra människor.

Barnkyrka del 7, positiva nätexempel på barnkyrkor

I Sverige finns det i dagsläget ett 15-tal barnkyrkor/lekkyrkor. Det finns några som har beskrivit sin verksamhet på nätet.
Sankta Katarina lekkyrka i Malmö är en av de mest genomarbetade barn/lekkyrkorna i Sverige. Deras barnkyrka är 8-kantig för att påminna om dopet som skapelsens åttonde dag, precis som forntida dopkapell. I linje med den gamla traditionen har man också placerat dopfunten närmast kyrkans ingång, då dopet är ingången till kyrkan. Lekkyrkan har heller inga bänkar. Prästen Maria Bergius Krämer säger att: "tanken med det är att de valde bort bänkarna för att barnen inte ska fostras in i en gudstjänst där några gör medan andra sitter och tittar på". Här får barnen vara med och forma framtidens liturgi. Det är en sympatisk tanke och tänker man historiskt var det ju faktiskt så på medeltiden i kyrkorna här också. De sittplatser som fanns var längs kanterna. Jag håller med prästen om att vi måste lära barnen att gudstjänsten är något vi gör tillsammans och inte bara konsumerar. Återkommer med mottot: "Göra och leva sin tro" som M. Montessori brukar säga och som också gäller i detta fallet.
Församlingen har en Montessoripedagog och är den som varit mest medveten om pedagogiken av de barnkyrkor jag hört talas om i Sverige. Efter att materialet presenterats drar sig ledaren tillbaka och barnen får leka med materialet i koffertarna. Pedagogen talar om att de yngsta enbart leker medan de som är 5 år och uppåt vill att det skall "rätt". Därför har de tillverkat bruksanvisningar med enkla beskrivningar och med bilder för de som inte kan läsa.
Barnkyrkan har endast öppet sommartid, maj-september, då det är oisolerat. Det betonas att det inte är en lekstuga. Man får med andra ord inte leka vad som helst där. Prästen citerar Montessori om att "vi ska prata med barnen om det stora och viktiga i livet", och att lekkyrkan är ett sätt att göra det.
Vem var då Sankta Katarina? S:ta Katarina var enligt legenden en mycket lärd kvinna som levde i Alexandria i Egypten. På grund av hennes förmåga att genom diskussion och samtal föra ut budskapet om Kristus blev hon utbildnings, skolbarns och lärares skyddshelgon.
Källa: Sankta Katarina FB-sida samt "Den heliga leken" av Elise Nilsson

Sankt Andreas barnkyrka, har vi i Jönköping, Gräshagens distrikt. Det är församlingspedagog Maria Jonsson som tillsammans med en grupp äldre i kyrkan har skapat all inredning till barnkyrkan som är i församlingshemmets källare.  I Barnkyrkan får barnen själva agera och klä sig som präst, kantor, brudpar osv. Den invigdes 2012.

Varför namnet Andreas? Det kommer av Jesus lärjunge, Andreas. Vid ett tillfälle när människorna som lyssnade till Jesus behövde mat lyfter Andreas fram en liten pojke som delar ut 5 kornbröd och 2 fiskar. Jesus ber och tackar Gud, ett mirakel sker och mat blir över. På det viset kunde ett litet barn få stor betydelse i sammanhanget.

På Orust har vi också en barn/lekkyrka. Pedagogen berättar att syftet med lekkyrkan är att barnen bättre skall få förståelse för vad som händer och känna delaktighet också i den vanliga gudstjänsten.

I Stockholm har vi Gustav Vasas barnkyrka. Det är en liten kyrka inrymd i den stora, mycket vacker och väl värd ett besök. Den är byggd 2009.

Barn kyrka del 6, kyrkogård med barn

Graven blev sandlåda så bröderna kan leka. Det här inlägget handlar om den 3 år gamla killen Tucker från England som förlorade sin lillebror Ryan. Deras mamma byggde om graven till en sandlåda så att bröderna kan fortsätta att umgås på kyrkogården. Underbart initiativ! Maria Montessori skulle älskat den här ideén. "Göra och leva sin tro" som hon ofta har som motto stämmer verkligen väl överens här. För att inte prata om att ha en förberedd miljö för sitt barns sorgearbete. Häftigt.

Källa:

 https://www.facebook.com/photo.php?fbid=766873209989431&set=a.159351150741643.39692.148094388533986&type=1&stream_ref=10

Pedagoger del 1, Gadamer och lekens betydelse

Under min församlingspedagogutbildning har jag kommit i kontakt med filosofen/pedagogen  Hans Georg Gadamer. Han hade en hel del tankar om den mänskliga förståelsens natur. Hans mest kända verk är "Sanning och Metod". Han beskriver bl.a. hermeneutiken.  Han har också formulerat tankar kring lekens betydelse för förståelsen. Den är viktig. Läs mer här nedan från min artikel hösten 2013..

Lek är allvar!

Källan till artikeln är delvis hämtat från den norske pedagogen Kjetil Steinsholt som letat fram lekens betydelse för Gadamer.

Om vi börjar med lekens historia var den traditionella synen på leken att den fungerar som en social verkstad där de kan lära sig nya saker och praktisera tidigare erfarenheter. De skall förberedas för ett framtida vuxenliv. Redan Platon hade det här synsättet ”Om en pojke skall bli en bra bonde eller byggnadsarbetare bör han leka i jorden eller bygga kojor. Vi bör försöka använda lekfulla aktiviteter som ett medel för att styra in barnens böjelser mot de roller de senare skall fylla som vuxna”.

Det visar sig här då att det finns en annan väg i lekens labyrinter, som bl.a. Gadamer valt. Gadamer vill icke oväntat gå den hermenutistiska vägen. Han kritiserade det teknologiska och vetenskapliga sanningsbegreppet. Beprövad erfarenhet och strikt vetenskapliga ramar står i stark kontrast till den dynamiska leken. Han vill visa att de vetenskapliga sanningarna inte är ”viktigare” än de sanningar som vi måste förhålla oss till i vardagslivet. För Gadamer är leken nyckeln till att ge alternativ för de pedagogiska föreställningarna om kunskap, metod och sanning. I sitt verk ”Wahrheit und Metode”, (”Sanning och Metod”) försöker han visa att leken är själva huvudaktören när det gäller vilka förutsättningar som måste finnas för att vi skall förstå.  Leken är alltså avgörande för vår inlärningsprocess, förståelsen hävdar Gadamer. Själva poängen med Gadamers föreställning om lek är att förståelse inte äger rum på den egna kammaren åtskilt från sin omvärld. Det handlar snarare om händelser som sker i vårt samspel i och med världen, genom att vi öppet ingriper i det vi vill förstå. Förståelsen är alltså något som sker mitt emellan mig och dig (och som vi har gemensamt)genom händelser där förståelse bara visar sig genom lekens dynamiska och ofta oförutsägbara rörelser.

Bollexemplet för att förtydliga

Nu skall vi prata lite fotboll så om det någon som inte förstår sig på varför vuxna människor springer efter en boll får ni lyssna nu till vad Gadamer har att säga: ”Bollspelets odödlighet beror på bollens fria , totala rörlighet, som nästan av sig själv företar de mest kaotiska och överraskande manövrar.” Det är dynamiken och processen som skapas i leken.

August Strindberg får fram något av detta i hans drama Ett drömspel: ”Jag är övertygad om att livet är en lek; i leken klyvs, fördubblas, förångas och förtätas vi, vi flyter ut, försvinner och samlas igen”.

Lekfördärvare

Enligt Gadamer uppfyller leken sitt syfte först när den som leker går upp i den.  Gadamer kallar t o m  den som inte tar leken på allvar för lekfördärvare. Det duger inte att delta i leken på ett halvförpliktigande eller distanserat sätt. En sådan distans gör att man närmar sig leken som om det vore ett ting eller ”bara lek”. De som kritiserar fiaspelets figurer för att de har fel färg, eller låter sig irriteras över att schackdrottningen är elak går inte upp i spelet. De är inte ”med”. 

I sin bok ”Reflektioner kring min filosofiska resa”, skriver han om hur leken öppnar världen och tar till orda på ett sådant sätt att den kan förklaras och tolkas. Därför är leken ett mycket allvarligt projekt för Gadamer, vilket också var titeln för den här texten.

Bildkälla: www.sxc.hu

Barnkyrka del 5, Begravningskoffert

Begravningskofferten innehåller följande: svart stola som bärs av prästen, barnbibel, blomsterkrans, skovel, psalmbok (ej på bild), ros (saknas), liten kista (saknas)

Barnkyrka del 4, dopkoffert

Dopkofferten innehåller följande:Vattenkanna (ej på bild), docka, dopklänning, dopbevis,dopljus (ej på bild), fadderbrev (saknas), dopskål, barnbibel, psalmbok, torkduk (saknas)

Barnkyrka del 3, bröllopskoffert

Bröllopskofferten innehåller följande: vigselbevis, brudklänning, brudslöja med krona, herrskjorta (kavaj saknas), ringar, blommor. (Barnbibel och barnpsalmbok saknas)