Barnkyrka del 7, positiva nätexempel på barnkyrkor

I Sverige finns det i dagsläget ett 15-tal barnkyrkor/lekkyrkor. Det finns några som har beskrivit sin verksamhet på nätet.
Sankta Katarina lekkyrka i Malmö är en av de mest genomarbetade barn/lekkyrkorna i Sverige. Deras barnkyrka är 8-kantig för att påminna om dopet som skapelsens åttonde dag, precis som forntida dopkapell. I linje med den gamla traditionen har man också placerat dopfunten närmast kyrkans ingång, då dopet är ingången till kyrkan. Lekkyrkan har heller inga bänkar. Prästen Maria Bergius Krämer säger att: "tanken med det är att de valde bort bänkarna för att barnen inte ska fostras in i en gudstjänst där några gör medan andra sitter och tittar på". Här får barnen vara med och forma framtidens liturgi. Det är en sympatisk tanke och tänker man historiskt var det ju faktiskt så på medeltiden i kyrkorna här också. De sittplatser som fanns var längs kanterna. Jag håller med prästen om att vi måste lära barnen att gudstjänsten är något vi gör tillsammans och inte bara konsumerar. Återkommer med mottot: "Göra och leva sin tro" som M. Montessori brukar säga och som också gäller i detta fallet.
Församlingen har en Montessoripedagog och är den som varit mest medveten om pedagogiken av de barnkyrkor jag hört talas om i Sverige. Efter att materialet presenterats drar sig ledaren tillbaka och barnen får leka med materialet i koffertarna. Pedagogen talar om att de yngsta enbart leker medan de som är 5 år och uppåt vill att det skall "rätt". Därför har de tillverkat bruksanvisningar med enkla beskrivningar och med bilder för de som inte kan läsa.
Barnkyrkan har endast öppet sommartid, maj-september, då det är oisolerat. Det betonas att det inte är en lekstuga. Man får med andra ord inte leka vad som helst där. Prästen citerar Montessori om att "vi ska prata med barnen om det stora och viktiga i livet", och att lekkyrkan är ett sätt att göra det.
Vem var då Sankta Katarina? S:ta Katarina var enligt legenden en mycket lärd kvinna som levde i Alexandria i Egypten. På grund av hennes förmåga att genom diskussion och samtal föra ut budskapet om Kristus blev hon utbildnings, skolbarns och lärares skyddshelgon.
Källa: Sankta Katarina FB-sida samt "Den heliga leken" av Elise Nilsson

Sankt Andreas barnkyrka, har vi i Jönköping, Gräshagens distrikt. Det är församlingspedagog Maria Jonsson som tillsammans med en grupp äldre i kyrkan har skapat all inredning till barnkyrkan som är i församlingshemmets källare.  I Barnkyrkan får barnen själva agera och klä sig som präst, kantor, brudpar osv. Den invigdes 2012.

Varför namnet Andreas? Det kommer av Jesus lärjunge, Andreas. Vid ett tillfälle när människorna som lyssnade till Jesus behövde mat lyfter Andreas fram en liten pojke som delar ut 5 kornbröd och 2 fiskar. Jesus ber och tackar Gud, ett mirakel sker och mat blir över. På det viset kunde ett litet barn få stor betydelse i sammanhanget.

På Orust har vi också en barn/lekkyrka. Pedagogen berättar att syftet med lekkyrkan är att barnen bättre skall få förståelse för vad som händer och känna delaktighet också i den vanliga gudstjänsten.

I Stockholm har vi Gustav Vasas barnkyrka. Det är en liten kyrka inrymd i den stora, mycket vacker och väl värd ett besök. Den är byggd 2009.

Barn kyrka del 6, kyrkogård med barn

Graven blev sandlåda så bröderna kan leka. Det här inlägget handlar om den 3 år gamla killen Tucker från England som förlorade sin lillebror Ryan. Deras mamma byggde om graven till en sandlåda så att bröderna kan fortsätta att umgås på kyrkogården. Underbart initiativ! Maria Montessori skulle älskat den här ideén. "Göra och leva sin tro" som hon ofta har som motto stämmer verkligen väl överens här. För att inte prata om att ha en förberedd miljö för sitt barns sorgearbete. Häftigt.

Källa:

 https://www.facebook.com/photo.php?fbid=766873209989431&set=a.159351150741643.39692.148094388533986&type=1&stream_ref=10

Pedagoger del 1, Gadamer och lekens betydelse

Under min församlingspedagogutbildning har jag kommit i kontakt med filosofen/pedagogen  Hans Georg Gadamer. Han hade en hel del tankar om den mänskliga förståelsens natur. Hans mest kända verk är "Sanning och Metod". Han beskriver bl.a. hermeneutiken.  Han har också formulerat tankar kring lekens betydelse för förståelsen. Den är viktig. Läs mer här nedan från min artikel hösten 2013..

Lek är allvar!

Källan till artikeln är delvis hämtat från den norske pedagogen Kjetil Steinsholt som letat fram lekens betydelse för Gadamer.

Om vi börjar med lekens historia var den traditionella synen på leken att den fungerar som en social verkstad där de kan lära sig nya saker och praktisera tidigare erfarenheter. De skall förberedas för ett framtida vuxenliv. Redan Platon hade det här synsättet ”Om en pojke skall bli en bra bonde eller byggnadsarbetare bör han leka i jorden eller bygga kojor. Vi bör försöka använda lekfulla aktiviteter som ett medel för att styra in barnens böjelser mot de roller de senare skall fylla som vuxna”.

Det visar sig här då att det finns en annan väg i lekens labyrinter, som bl.a. Gadamer valt. Gadamer vill icke oväntat gå den hermenutistiska vägen. Han kritiserade det teknologiska och vetenskapliga sanningsbegreppet. Beprövad erfarenhet och strikt vetenskapliga ramar står i stark kontrast till den dynamiska leken. Han vill visa att de vetenskapliga sanningarna inte är ”viktigare” än de sanningar som vi måste förhålla oss till i vardagslivet. För Gadamer är leken nyckeln till att ge alternativ för de pedagogiska föreställningarna om kunskap, metod och sanning. I sitt verk ”Wahrheit und Metode”, (”Sanning och Metod”) försöker han visa att leken är själva huvudaktören när det gäller vilka förutsättningar som måste finnas för att vi skall förstå.  Leken är alltså avgörande för vår inlärningsprocess, förståelsen hävdar Gadamer. Själva poängen med Gadamers föreställning om lek är att förståelse inte äger rum på den egna kammaren åtskilt från sin omvärld. Det handlar snarare om händelser som sker i vårt samspel i och med världen, genom att vi öppet ingriper i det vi vill förstå. Förståelsen är alltså något som sker mitt emellan mig och dig (och som vi har gemensamt)genom händelser där förståelse bara visar sig genom lekens dynamiska och ofta oförutsägbara rörelser.

Bollexemplet för att förtydliga

Nu skall vi prata lite fotboll så om det någon som inte förstår sig på varför vuxna människor springer efter en boll får ni lyssna nu till vad Gadamer har att säga: ”Bollspelets odödlighet beror på bollens fria , totala rörlighet, som nästan av sig själv företar de mest kaotiska och överraskande manövrar.” Det är dynamiken och processen som skapas i leken.

August Strindberg får fram något av detta i hans drama Ett drömspel: ”Jag är övertygad om att livet är en lek; i leken klyvs, fördubblas, förångas och förtätas vi, vi flyter ut, försvinner och samlas igen”.

Lekfördärvare

Enligt Gadamer uppfyller leken sitt syfte först när den som leker går upp i den.  Gadamer kallar t o m  den som inte tar leken på allvar för lekfördärvare. Det duger inte att delta i leken på ett halvförpliktigande eller distanserat sätt. En sådan distans gör att man närmar sig leken som om det vore ett ting eller ”bara lek”. De som kritiserar fiaspelets figurer för att de har fel färg, eller låter sig irriteras över att schackdrottningen är elak går inte upp i spelet. De är inte ”med”. 

I sin bok ”Reflektioner kring min filosofiska resa”, skriver han om hur leken öppnar världen och tar till orda på ett sådant sätt att den kan förklaras och tolkas. Därför är leken ett mycket allvarligt projekt för Gadamer, vilket också var titeln för den här texten.

Bildkälla: www.sxc.hu

Barnkyrka del 5, Begravningskoffert

Begravningskofferten innehåller följande: svart stola som bärs av prästen, barnbibel, blomsterkrans, skovel, psalmbok (ej på bild), ros (saknas), liten kista (saknas)

Barnkyrka del 4, dopkoffert

Dopkofferten innehåller följande:Vattenkanna (ej på bild), docka, dopklänning, dopbevis,dopljus (ej på bild), fadderbrev (saknas), dopskål, barnbibel, psalmbok, torkduk (saknas)

Barnkyrka del 3, bröllopskoffert

Bröllopskofferten innehåller följande: vigselbevis, brudklänning, brudslöja med krona, herrskjorta (kavaj saknas), ringar, blommor. (Barnbibel och barnpsalmbok saknas)

Barnkyrka, del 2, Prästkoffert

Maria Montessori förespråkade konkreta material till barn för att leva och göra tron. Så här långt är 4 koffertar färdiga. Här kommer först prästens koffert med liturgiska kläder och nattvardskärl.

Här följer också en förklaring av de liturgiska kläderna från svenskakyrkan.se

Alba är den vita långskjorta som bärs av diakon, präst eller biskop i gudstjänsten. Alba är latin och betyder just vit. Plagget är en påminnelse om dopet, och den förnyelse det ger alla döpta. Stolan är det band som ämbetsbärarna bär över alban. Diakonen har den snett över kroppen, ihopsatt i sidan, prästen i kors över bröstet, medan biskopen har stolans band hängande rakt ner. Plagget påminner om Jesu ord i Matteusevangeliet 11:28-30. Stolan är symbol för det ok som vi alla kristna ska bära i hans efterföljd till varandras tjänst. Mässhaken är det plagg som prästen bär vid nattvardsfirande och som är en stilisering av en antik mantel. Färgerna i mässhaken och stolan varierar normalt med kyrkoårets färger.

Barnkyrka del 1. Världens och Sveriges första

Min ingång till barnkyrkotanken var att jag i mitten av 00-talet var på en kurs på f.d. stiftsgården Kastlösa som handlade om montessoripedagogiken och om då Sveriges första barnkyrka.

Världens första barnkyrka

Maria Montessori ansåg att kristendomsundervisningen för barn inte kunde handla om att lära sig saker utantill på en intellektuell nivå. Barnet måste få leva i och göra tron. För att skapa en sådan undervisning behövs material som följer montessoripedagogikens övriga didaktiska material. Montessori ville att materialet skulle finnas i ett särskilt rum eller en egen byggnad. Hon kallade rummet/huset för en barnkyrka. (Child Chapel). Hon var engagerad i ett projekt i Spanien, 1915 där ett "barnens hus i kyrkan" byggdes. Det var påven Pius X som ville att yngre barn skulle få möjlighet att ta del i kyrkans liturgi och mysterier. Montessori beskriver detaljerat hur de anpassade rummet till barnstorlek. Altar, dopfunt, psalmtavlor var lagom stora och på lagom höjd. Barnen själva hjälptes åt att ta hand om barnkyrkan. En ung präst, Fader Angeles undervisade barnen. Dopet presenterades med att de döpte en docka  och några av barnen fick vara faddrar. Magiskt även för en 3-åring.

Sveriges första barnkyrka

Den första barnkyrkan vi känner till i Sverige byggdes av Karin Uddling 2003 på den f.d. stiftsgården Kastlösa på Öland. Hon hade kommit i kontakt med montessoripedagogiken under sin lärarutbildning och då inspirerats av Children´s Chapel. Tillsammans med familjerna som var med på den första temaveckan på Kastlösa byggdes kyrkan. De tillverkade inredning, kläder m.m. När den var färdig och klar för invigning hade de procession. Alla barnen hade olika roller som t.ex. präst och vaktmästare. Föräldrar var kyrkobesökare. Karin berättade också att för andra rollekar som barn har ex. läkare finns det färdigt material som hjälper till i leken. Barnkyrkan är ett konkret material för barn att leva och göra tron som Montessori skulle ha sagt.
Gudstjänst? 
Maria Montessori ansåg att det inte var gudstjänst i samma betydelse som i den vuxna kyrkan, men inte heller enbart lek. I Svenska kyrkans kyrkoordning står det:

" Alla i församlingen är kallade att delta i gudstjänsten och komma med sina erfarenheter och livsfrågor till det gemensamma mötet med Gud."

Gör man definitionen på det viset är det gudstjänst. Å andra sidan följer man inte kyrkohandboken och gudstjänsten leds inte av en präst. Vi befinner oss i gränslandet mellan lek och gudstjänst.
Montessori och Uddling betonar båda att barnkyrkan skall vara ett komplement och inte en ersättning för den vanliga kyrkan. Barnkyrkan är viktig i sig och en del av dopuppföljningen men syftar också till att barnen skall känna delaktighet i den vanliga gudstjänsten."Lekmän" behövs också i den vanliga kyrkan. Idag finns det ett 15-tal  barnkyrkor i Sverige. De flesta är fristående byggnader men några inuti en vanliga kyrkobyggnad. De vanligaste verksamheterna som anges från barnkyrkan är lek, gudstjänst och undervisning. Ett vanligt namn på barnkyrkan som Montessori skapade i Sverige är lekkyrka. Det namnet myntades av Karin Uddling som haft stor inverkan på de barnkyrkor som finns i Sverige idag.
Källor:"God and the child", "The child in the church", "Upptäck barnet", "Den heliga leken"

Montessori del 4, metoder inspirerade av Maria inom kristendomen

Här följer en kort översikt över tre metoder som hämtat sin inspiration från Marias metoder. De olika metoderna har också hämtat inspiration av varandra.

The Catechesis of the Good Shepherd.  

Den är den äldsta metoden och utvecklades i Rom på 1950-talet. Undervisningen bygger på bibelberättelser, liturgi och historia. Barnen delas in i tre åldersgrupper. (2-6 år, 6-9 år och 9-12 år). De som utvecklade metoden heter Sofia Cavaletti och Gianna Gobbi och bygger på tanken om en förberedd miljö. Gobbi var en nära medarbetare till Montessori på de skolor som hon startade. I vårt broderland Norge har man arbetat en del med metoden. Mer information finns på sidan dghk.org.

Godly Play

Konceptet bygger på Montessoris pedagogik och om att lära av leken för åldrarna 4-10 år. Det har senare utvecklats för alla åldersgrupper. Metoden bygger på berättande av bibliska berättelser. Amerikanen Jerome W. Berryman utvecklade metoden efter att ha läst montessoripedagogik på 1970-talet. Den anglikanska kyrkan har arbetat mycket med den här metoden och har även utbildat församlingsanställda i Sverige. Kritik har framförts om att det är för omständligt, för mycket energi läggs på detaljerna. I anglikanska kyrkan byggde man vidare på Godly Play konceptet och började bjuda in till "Messy Church". 

Källa: goodlyplay.org

Messy church

Den här metoden har hämtat inspiration av de båda ovanstående och är också den nyaste. Jag har kommit i kontakt med den genom min utbildning till församlingspedagog och skall berätta mer om den i ett mer utförligt inlägg här på bloggen. Den bygger på att kyrkan visar gästfrihet mot dem som vanligtvis inte besöker kyrkan. Hela familjen välkomnas att äta tillsammans, ta del av bibelberättelser med efterföljande samtal och någon kreativ aktivitet. Den är ett hjälpmedel för att få flera generationer att träffas i kyrkan. Metoden hjälper också församlingar att stödja familjer i deras vardag och utveckla deras andliga behov. Som pedagog är det vår uppgift att förbereda en plats i kyrkan som motsvarar deras behov. 

Fotot är hämtat från fotoakuten.se

Montessori del 3, Maria och kristendomen

I detta forum är vi särskilt intresserade av montessoripedagogikens förhållande till kristendomen vilket det här inlägget kommer handla om.
Personligen tror jag om en församling/kyrkan skulle välja en pedagogisk metod att inspireras av för barn och ungdomsarbetet ligger montessorimetoden nära till hands. Faktum är att mycket går att tillämpa på breda åldersgrupper som att tilltala sinnet före intellektet och att använda konkreta och visuella åskådningsmaterial. Likaså att vi har olika utvecklingsstadium både fysiskt och psykiskt/andliga utveckling.

Maria Montessori var en övertygad katolik. Hon talade om att utveckla andligheten hos barnen. Detta kunde man göra i samtal med barnen om det som de funderar på som: liv, död, kärlek och att dela med sig. Det var viktigt att ingjuta en positiv, varm känsla hos barnen. Det sistnämnda är det barnet kommer ihåg av en ledare efter en tid. Själva innehållet på undervisningen sitter inte alltid, dock alltid den känsla som barnet fick när de var med den vuxne ledaren. Ett tänt ljus under samlingen skapar struktur och högtidligt sammanhang.
Montessoris införande av konkreta material för att stimulera sinnet är inte helt olik den metod som kyrkan använt i liturgin. Kyrkan använder tecken och symboler för att gestalta andliga ting. I dopet använder vi vatten för att förstå vad som händer andligt. Ljus, processioner, ikoner vädjar till våra själar indirekt genom att först tala till våra kroppar. I Osservatore Romano skriver en författare:

"Jag tror att man verkligen kan säga att det stora värdet i Montessori Method ligger just i detta - att det har återupptäckt och omsättas i praktiken inom ett brett fält som pedagogisk metod som kyrkan i sin tusenåriga visdom har alltid använt."

Källor: "The discovery of the child" och "Montessoripedagogik i skola och förskola" Bild från Lomma montessoriförskola.

Barnsyn hos Montessori

I N.T.  är barnet placerat  före de vuxna som modell. Det är faktiskt så att Jesus själv börjar N.T. som just ett barn. I bibeln finns det många citat där barnet lyfts fram som en förebild. "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte...himmelriket tillhör sådana som de" är bara ett välkänt citat. Barnets värde ligger inte i att barnet en dag kommer att bli vuxen. Barnets värde ligger i att barnet en dag kommer att bli vuxen. Dess värde är att vara människa. Vuxna och barn är två olika grupper av mänskligheten som skall inspirera och hjälpa varandra. Montessori menar att det är Guds vilja att barnen skall påverka och forma de vuxna. Barnet är ständigt "på väg", de vill utvecklas och gå vidare medan många vuxna vill behålla de förmågor som de redan lärt sig. Skillnaderna mellan barns och vuxnas intresse och behov är värdefulla. Barnet kan se de små sakerna i Guds skapelse och göra till något värdefullt. Se bara vad som händer med träpinnar och kottar när du är i sällskap med barn. De blir levande med fantasins hjälp medan den vuxne bara ser det som skräp i hörnet av trädgården. Barn har absolut tilltro. Den litar till 100% på att du tar emot barnet när den hoppar från bänken. De är oskuldsfulla och när de gråter berörs de vuxna med kärlek. Gud berör de vuxna genom barnen. Montessori kallar därför barnen för apostlar.
I bland talas det om att man skulle avstå från att lära barn om kristen tro i respekt för barnet att välja själv senare i livet. Montessori menar dock att barnen bara kan respekteras fullt ut genom respekt för Gud i barnen. En förälder som inte tror på Gud kommer att tvinga på sina tankar på barnen. Respekt för Gud i barnen är en bas för deras psykiska och andliga utveckling.
Källor:"God and the child", Maria Montessori - her life and her work", och "Child in church".

 

Montessori del 2, kort om pedagogiken

Här följer ett kort urval av montessoripedagogiken

* Förberedd miljö. Miljön behöver vara anpassad till barns förutsättningar och utvecklingsstadier. Alla saker skall vara i barnstorlek. Materialet skall finnas på bestämda platser. Även lärarna skall vara utbildade för att förstå barnen.
* Förberedda läraren. Det är barnen som skall vara aktiva och ta till sig kunskapen. Inlärningsprocessen går från det konkreta till det abstrakta, inte tvärtom som i många vanliga skolor. Den vuxne skall naturligtvis inte lämna dem ensamma. Han eller hennes uppgift är att stötta och hjälpa, ta fram potentialen hos barnet. Undervisningen går i korta drag ut på att:
1. Den vuxne presenterar materialet.
2. När barnet fångat intresset skall den vuxne hålla sig i bakgrunden.
3. Samtala med barnet om vad de lärt sig. När barnet får förklara inser den vad den lärt sig och vad den inte lärt sig.
* Observation. Montessori betonade att det är viktigt att observera barn och utforma undervisningen utifrån observationen. Genom egna observationer kom hon fram till att den förberedda miljön, förberedda läraren och frihet under ansvar är viktigast i undervisningen.
*Konkret material. Montessoripedagogiken är välkänd för sitt konkreta material. I ett montessoriklassrum skall det finnas en mängd material som skall hjälpa barnen att lära sig. Det skall vara i rätt storlek och med svårigheten.
Fungerar montessoripedagogiken på alla barn?
Grunden i pedagogiken är att man har respekt för alla barn och att se var de är i sin utveckling kan inte vara fel för något barn. Däremot passar den kanske inte om man tänker att läraren ensam skall tala om vad man skall göra. De som anser att barnet är en tom påse som skall fyllas med kunskap skall välja något annat. Auktoritär uppfostran står i motsats till Maria Montessoris idéer om barns egna drivkraft. Barn är i naturen kreativa och självständiga och behöver uppmuntras i dessa avseenden. De lär sig samarbeta och visa hänsyn.
Källa: "Montessoripedagogik i förskola och skola", "Spontaneus activity in education".

Montessori del 1, personligt och kort om Maria

Personlig om Maria Montessori

Min ingång till montessoripedagogiken var genom lärarhögskolan i Göteborg i börja av 00-talet. Jag tilltalades av att man arbetade med konkreta material, sinnesträning och åldersintegrerat för att nå kunskap. En av mina praktikperioder var på en montessoriförskola i södra Göteborg som också profilerade sig mot utomhuspedagogik. Min uppgift då blev främst att hålla i utomhusmatte och No med andra pedagoger. Jag skulle önska att fler fick möjlighet att lära sig utanför klassrummen. Det vanliga är att utfärder i naturen ses som en befrielse från det normala skolarbetet i klassrummet. Det borde istället vara en obligatorisk del och komma tidigare i livet. Tre citat skickar jag nu med här som passar bra in i Montessori - tänket:

"Det är ute i verkligheten, i naturen, i utemiljön som människor lär sig bäst. Det är där man upplever med alla sinnen. I naturen både ser, hör, känner, smakar och förnimmer man allt. Detta främjar både nyfikenhet, kreativitet och samarbete." Cormenius 1600-talet

Att få röra något med händerna ökar barns men också vuxnas förståelse för det som skall läras in. Konfucius myntade ordspråket:

Det jag hör det glömmer jag
det jag ser det kommer jag ihåg
det jag gör förstår jag.

På tal om att röra saker med händerna kallade Maria Montessori händerna för själens verktyg.

Kort om Maria Monessori
Maria föddes 1870 i Italien. Hon kom att bli landets första kvinnliga läkare och kom tidigt i kontakt genom sitt arbete med utvecklingsstörda barn. Hon träffade barnen på Roms mentalsjukhus. För att stimulera och uppmuntra barnen utvecklade hon olika pedagogiska metoder och material. Det visade sig att dessa metoder fungerade lika bra på friska barn. Pedagogiken grundar sig på alla individers lika värde. I nästa inlägg följer mer om hennes pedagogik och vilken relation hon har till kristendomen.

Sankt Sigfrid del 4, Boktips

Mitt boktips är egentligen två författartips.

Finns det intresse av att läsa om gränslandet mellan asatro och kristendom är Bernard Cornwell att rekommendera. Han är en engelsman som har skrivit en vikingaserie med stora faktakunskaper och inlevelse. Böckerna är också sålda i över 20 miljoner exemplar, världen över. Handlingen utspelar sig i 800-talets England där danerna (eller danskarna) allt mer tar över. Huvudpersonen Uhtred är uppväxt hos danerna och förstår deras sätt att tänka (asatro) men han blir av olika orsaker lojal med Alfred, den kungen av Wessex. Uhtred imponeras av den kristne kungen Alfreds list och kunskap. Han har också ett eget mål om att ta tillbaka sitt arv i Northumbria från en farbror som stulit från honom.

Vår biskop Sigfrid med systersönerna verkade omkring 100 år senare. Det som hänt under den tiden är att England stabiliserats genom att de byggt borgar för att försvara sig mot vikingarnas ursinne. Danmark var nu kristet genom Harald Blåtand och hans son Sven Tveskägg var andra generationens kristna kung som var samtida med Sven Tveskägg. Den svenska kung Olof Skötkonung var fortfarande hedning men hade goda kontakter med den engelske konungen Mildred och det är han som ber om att en missionär skall komma och berätta om kristen tro.

Mildred anordnade ett möte mellan kungen och ett stort antal präster som pågick i tre dagar. Ingen ville dock träda fram då de hört många blodiga historier om landet i norr. Då var det en man som tog till orda;

"Heliga fäder och herrar, som kommit samman till detta möte genom Guds behag och konungens bud, hören nu på. Varför rättar vi oss icke efter Guds vilja och vår konungs böner, då det är alldeles tydligt, att det är den gudomliga försynens mening att detta hednafolks förvillelse skall skingras genom Guds kraft och sanningens väg kungöras till själarnas frälsning? Ty om vi outtröttligen, med all vår håg, arbeta för timlig vinning i vår jordiska konungs tjänst, till hans namns heder och hans rikes ära, hur mycket mera böra vi icke lyda den gudomliga viljan och försynen, av vilken vi böra hoppas belöning för allt arbete, så snart det icke arbetas för jordiska eller förgängliga ting utan endast för att förvärva själar åt Herren. Saliga skola vi vara, om vi lida eller dö för Gud, ty saliga äro de, som lida förföljelse för rättfärdighets skull, och saliga äro de som dö i Herren. Fästen därför eder håg och eder klokhet på Herren, och anammen med fromt sinne denna resas möda, på det att ni efter dessa lekamliga vedermödor må vinna den eviga vedergällningens lön."

Efter Sigfrids tal tyckte alla församlade att han var rätt person att missionera hos Olof. Han fick med sig systersönerna och därefter påbörjades resan.

Det andra boktipset jag vill dela med er är Jan Arvid Hellströms bok "Vägar till Sveriges kristnande" som inte är skönlitterär som boken/bokserien som jag tipsade om ovan. Den behandlar sakligt men lättläst om tiden för Sveriges kristnande i allmänhet och Sigfrids betydelse i synnerhet. Han forskade mycket inom medeltidshistoria och var Växjös biskop mellan 1991-1994. Den kan fungera som ett uppslagsverk för de som är intresserade av hur det gick till Sverige blev ett kristet land.

Sankt Sigfrid del 3. Lokalt om helgonet som "Tre brunnar"

Vad finns det om Sankt Sigfrid i vårt närområde, Barnarp och Ödestugu?

Det finns en källa i grannkommunen Sävsjö, vid Vallsjö gamla kyrka som är namngiven efter Sankt Sigfrid. Berättelsen säger att lokalbefolkningen först inte ville lyssna till Sigfrid och hans budskap. Med sorgset hjärta går han ner till sjön för att be till Gud. Legenden säger då att en källa bröt upp alldeles bredvid Sigfrid. Han tackar Gud och släcker sin törst med vattnet. Källan finns kvar än idag, och vid den kan man se två gropar i en sten nära källan. Dessa gropar är enligt berättelsen märken efter Sigfrids knä.

I Utvängstorp, utanför Mullsjö skall också Sigfrid också ha stannat till på sin resa norrut. Han var ju på väg till Husaby. Sigfrid bidrog till att folket i bygden kristnades omkring år 1000 samt att en liten offerkyrka i trä byggdes. Källan går att se även idag, några hundra meter från den nuvarande kyrkan.

Nu börjar vi närma oss våra egna bygder i södra Vätterbygden. Drar man en tänkt färdväg mellan Vallsjö och Utvängstorp är det med dagens vägar omkring 130 km. Förmodligen är sträckningen ungefär samma som dagens Växjöväg som har gammalt ursprung. Då den passerar Ödestugu församling är det åtminstone inte otroligt att Sigfrid och hans sällskap stannade till också här, i dagens Ödestugu och/eller Barnarps kyrka. Båda kyrkorna är ju gamla, minst 1200-tal och mycket talar för att de föregåtts av en träkyrka. Barnarps kyrka hade gravar i golvet som var äldre än kyrkan vid de arkeologiska undersökningarna i samband med senaste renoveringen Ödestugu kyrka har en hammarbandsstock i sakristian som är äldre än dagens kyrka. Då är vi plötsligt nere vid årtalet omkring 1000 då Sigfrid verkade i våra bygder.

Det som finns konkret är det som kallas "Tre brunnar=Söffrebrunna"

Namnet kan innehålla namnet Sigfrid(Seftred, Seffer, Söffer). Jämför med seffermäss som var i samband med 15 februari då helgonet firas. Det kan ha betydelsen Sigfrids källa efter den helige Sigfrid. De tre brunnarna är i själva verket, tre gölar och är samtidigt gränsmärken mellan Östbo, Tveta och Västbo härad. Ett slags treriksröset i lokal form. Gränsmärket kallades för Söffrebrunna redan 1320. Det finns en minnestavla vid platsen som är rest av hembygdsföreningarna i Ödestugu, Byarum och Barnarp. 

Vägbeskrivning:Från Barnarp kör man till och passerar Konungsö gård. Strax därefter i en skarp vänstersväng är det en skogsväg där man kan vandra till "Tre brunnar". Väl värt ett besök. Ta med stövlar!

Visst finns det en del lokal anknytning till Sankt Sigfrid också i våra bygder. Där har vi också förklaringen till namnet på den här bloggen, Sankt Sigfrids barnkyrka. Jag tror att vi alla är intresserade av vårt kyrkliga arv som vi alla delar. Hur det gick till när missionärer kom till Sverige och kristnade befolkningen. Människor som Sigfrid gjorde stora uppoffringar för att kristna okända människor. Naturen var vild och genomkorsades endast av små häststigar mellan de olika orterna. Dessa missionsäventyr omformade Sverige till ett land med kyrka och kungamakt sammankopplade under lång tid framåt. Allt var inte av godo, maktmissbruk finns ofta när människor är inblandade men kyrkan kom med något revolutionerande, nämligen allas lika värde. Det är ett arv som vi också kan se runt om oss idag, tusen år senare. Inte minst fysiskt genom våra första kyrkor i landet. Bilden från "Tre brunnar" är från den lokala sidan från Ödestugu.

Sankt Sigfrid del 2. Vem var han?

Historiska fakta om Sigfrid är svåra att slå fast så här drygt 1000 år efter hans levnad. En del fakta motsäger varandra och berättelsen om Sigfrid (se del 1 av Sankt Sigfrid)  kommer från flera olika källor. Legenden är hämtad ur ett officium som skrevs till Sigfrids ära på 1300-talet. Översatt av Tryggve Lunden 1983. Sigfrid firades tidigare i alla svenska stift. Han är skyddshelgon för Växjö domkyrka. Sigfrid har en egen dag den 15:e februari. Vi önskar därför honom alla gratulationer så här i efterskott!

Vill man ta del av hela Sigfridslegenden finns det en bra länk här. Boken Helgon och legender är också en bra källa att leta mer fakta. Här följer också några bilder från Husaby källa där Sigfrid skall ha döpt Olof Skötkonung. Den andra bilden föreställer en snidad Sigfrid med de tre systersönerna i karet från Husaby kyrka.

Sankt Sigfrid del 1, Sigfridslegenden

Dramatisering av Sigfridslegenden

Den dramatisering som följer är en del av utbildningen till församlingspedagog 2013. Hans Edwardsson har skrivit om legenden för att den skall vara i dramaform. Den kan med fördel användas för ex. ålder 8-12 år, men även vuxna. Det som fungerar på barn fungerar i allmänhet även på vuxna.
Rekvesita:Masker: Sigfrid,Kung Olof, Kung Sven, Systersönerna, Ängeln, de Onda, en dopkälla=hink, svärd, ett träkar=hink, Kyrksilver, ev. en kräkla.

" I början av 1000-talet sände den svenske kungen Olof, senare känd som Olof Skötkonung, bud till sin kollega, den engelske kungen. Olof ville att någon kristen man skulle komma och predika för honom om Kristus och rätt tro.
(Olof träder fram och bugar konungsligt)
Att finna någon som var villig att bege sig till det vilda landet i norr var inte alldeles lätt.
(Sigfrid träder fram)
Men Sigfrid, som är biskop i York, och en lärd man tog på sig uppdraget att missionera för den svenske kungen och hans undersåtar. Som resesällskap tog han med sig sina tre systersöner med de märkliga namnen: Unaman, Sunaman och Vinaman.
(Unaman, Sunaman och Vinaman träder fram)
Efter några dagar till sjöss kom de fram till Danmark, där de blev väl mottagna av kungen Sven Tveskägg och hans biskopar. Svens far, Harald Blåtand kristnade Danmark år 960.
(Sigfrid hälsar på Sven)
I Danmark stannade man en tid, men fortsatte sedan resan landsvägen upp genom Sverige. De färdades på steniga vägar, genom täta skogar och över fagra ängar.
(Sigfrid och systersönerna strävar framåt)
En natt när de var i det sydliga landskapet Värend, hade Sigfrid en märklig dröm. Efteråt berättade han för sin systersöner:
(Sigfrid berättar) Här var en välklädd man med skinande anlete. Han (Ängeln) sa: Stå genast upp och följ mig! Då följde jag med och han visade mig den plats där jag skulle bygga Guds tempel. Han sa (Ängeln): Här skall du grunda Herrens hus!
Sigfrid och systersönerna gav sig genast iväg till platsen. Precis som i drömmen var platsen där grunden till kyrkan skulle byggas. På denna plats står fortfarande en kyrka, nämligen Växjö domkyrka.
(Sigfrid predikar)
Allmogen i trakten strömmade till och fick höra Sigfrid predika. Tolv stormän i trakten kom till tro och blev sedan kyrkans förespråkare. Snart blev det dags för Sigfrid att resa vidare. Han skulle besöka kung Olof som befann sig i Västra Götaland, vid Kinnekulle.
(Sigfrid och Olof möts)
Efter några dagar döptes Olof till den kristna tron vid Husaby källa, tillsammans med sina närmaste män.
(Sigfrid döper Olof genom att doppa hans huvud i källan)
Vid samma tid skedde en tragedi i Växjö. På natten kommer några onda män till kyrkan för att stjäla kyrksilvret. Det var skålar och fat i silver, dyrbarheter som de haft med sig från England.
(De onda männen kommer smygande)
De släpade ut de tre bröderna, Sigfrids systersöner, och högg av deras huvuden. Sedan lade de deras huvuden i ett träkar, som sänktes i den intilliggande sjön. Resten av kropparna begravdes under en stenhög.
(De onda männen lägger huvudena i träkaret)
När Sigfrid fick höra om dådet skyndade han sig tillbaka. Han bad till Gud för att få reda på vart deras kroppar hade försvunnit. Han gick på stranden alldeles intill kyrkan. Då såg han tre fagra ljus som lyste över vattnet. Sigfrid vadade ut i vattnet.
(Sigfrid vadar ut i vattnet)
Där fann han karet med de tre huvudena i.
(Sigfrid lyfter karet med huvudena och säger): Må Gud hämnas!
Efter en tid kom kung Olof till Värend. Han såg till att mördarna blev dömda.
(Kung Olof dömer de onda männen)
Efter ytterligare missionsresor slog sig Sigfrid ned i Växjö. Där levde han till hög ålder och där i domkyrkan, ligger han också begravd.
(Alla figurer bugar)

Altarfönster del 3

Nästa steg i processen med altarfönstret har varit att härda glasrutorna i ugn för att tåla viss rengöring. Då vi har Fastlagssöndagen kommande helg vill jag visa två av bilderna från altarfönstret. Fastan är en tid för reflektion inför påsken. Jesus och hans lärjungar påbörjar nu vandringen mot Jerusalem och han talar om vad som kommer att hända. Lärjungarna förstår dock inte vad Jesus menar. Fastlagssöndagen är också uppstarten för Svenska kyrkans Fasteinsamling.

Altarfönster del 2

Den 19:e februari var dagen då After School i Ödestugu var med och utformade ett altarfönster. Temat för altarfönstret är påsk och jul. Tanken är att altarfönstret så småningom skall vara en del av jul och påskkrubbevisningar. 8 stycken glasrutor för vardera högtiden. Hans Edwardsson, församlingsassistent från Månsarp var särskilt inbjuden idag för att inspirera och stötta barnen i skapandet. Fler av barnens och Hans bilder kommer att läggas upp här på bloggen allteftersom. Tack till After School och Hans för en trevlig och kreativ eftermiddag.