Personligen tror jag om en församling/kyrkan skulle välja en pedagogisk metod att inspireras av för barn och ungdomsarbetet ligger montessorimetoden nära till hands. Faktum är att mycket går att tillämpa på breda åldersgrupper som att tilltala sinnet före intellektet och att använda konkreta och visuella åskådningsmaterial. Likaså att vi har olika utvecklingsstadium både fysiskt och psykiskt/andliga utveckling.
Maria Montessori var en övertygad katolik. Hon talade om att utveckla andligheten hos barnen. Detta kunde man göra i samtal med barnen om det som de funderar på som: liv, död, kärlek och att dela med sig. Det var viktigt att ingjuta en positiv, varm känsla hos barnen. Det sistnämnda är det barnet kommer ihåg av en ledare efter en tid. Själva innehållet på undervisningen sitter inte alltid, dock alltid den känsla som barnet fick när de var med den vuxne ledaren. Ett tänt ljus under samlingen skapar struktur och högtidligt sammanhang.
Montessoris införande av konkreta material för att stimulera sinnet är inte helt olik den metod som kyrkan använt i liturgin. Kyrkan använder tecken och symboler för att gestalta andliga ting. I dopet använder vi vatten för att förstå vad som händer andligt. Ljus, processioner, ikoner vädjar till våra själar indirekt genom att först tala till våra kroppar. I Osservatore Romano skriver en författare:
"Jag tror att man verkligen kan säga att det stora värdet i Montessori Method ligger just i detta - att det har återupptäckt och omsättas i praktiken inom ett brett fält som pedagogisk metod som kyrkan i sin tusenåriga visdom har alltid använt."Källor: "The discovery of the child" och "Montessoripedagogik i skola och förskola" Bild från Lomma montessoriförskola.
Barnsyn hos Montessori
I N.T. är barnet placerat före de vuxna som modell. Det är faktiskt så att Jesus själv börjar N.T. som just ett barn. I bibeln finns det många citat där barnet lyfts fram som en förebild. "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte...himmelriket tillhör sådana som de" är bara ett välkänt citat. Barnets värde ligger inte i att barnet en dag kommer att bli vuxen. Barnets värde ligger i att barnet en dag kommer att bli vuxen. Dess värde är att vara människa. Vuxna och barn är två olika grupper av mänskligheten som skall inspirera och hjälpa varandra. Montessori menar att det är Guds vilja att barnen skall påverka och forma de vuxna. Barnet är ständigt "på väg", de vill utvecklas och gå vidare medan många vuxna vill behålla de förmågor som de redan lärt sig. Skillnaderna mellan barns och vuxnas intresse och behov är värdefulla. Barnet kan se de små sakerna i Guds skapelse och göra till något värdefullt. Se bara vad som händer med träpinnar och kottar när du är i sällskap med barn. De blir levande med fantasins hjälp medan den vuxne bara ser det som skräp i hörnet av trädgården. Barn har absolut tilltro. Den litar till 100% på att du tar emot barnet när den hoppar från bänken. De är oskuldsfulla och när de gråter berörs de vuxna med kärlek. Gud berör de vuxna genom barnen. Montessori kallar därför barnen för apostlar.I bland talas det om att man skulle avstå från att lära barn om kristen tro i respekt för barnet att välja själv senare i livet. Montessori menar dock att barnen bara kan respekteras fullt ut genom respekt för Gud i barnen. En förälder som inte tror på Gud kommer att tvinga på sina tankar på barnen. Respekt för Gud i barnen är en bas för deras psykiska och andliga utveckling.
Källor:"God and the child", Maria Montessori - her life and her work", och "Child in church".
