* Förberedd miljö. Miljön behöver vara anpassad till barns förutsättningar och utvecklingsstadier. Alla saker skall vara i barnstorlek. Materialet skall finnas på bestämda platser. Även lärarna skall vara utbildade för att förstå barnen.
* Förberedda läraren. Det är barnen som skall vara aktiva och ta till sig kunskapen. Inlärningsprocessen går från det konkreta till det abstrakta, inte tvärtom som i många vanliga skolor. Den vuxne skall naturligtvis inte lämna dem ensamma. Han eller hennes uppgift är att stötta och hjälpa, ta fram potentialen hos barnet. Undervisningen går i korta drag ut på att:
1. Den vuxne presenterar materialet.
2. När barnet fångat intresset skall den vuxne hålla sig i bakgrunden.
3. Samtala med barnet om vad de lärt sig. När barnet får förklara inser den vad den lärt sig och vad den inte lärt sig.
* Observation. Montessori betonade att det är viktigt att observera barn och utforma undervisningen utifrån observationen. Genom egna observationer kom hon fram till att den förberedda miljön, förberedda läraren och frihet under ansvar är viktigast i undervisningen.
*Konkret material. Montessoripedagogiken är välkänd för sitt konkreta material. I ett montessoriklassrum skall det finnas en mängd material som skall hjälpa barnen att lära sig. Det skall vara i rätt storlek och med svårigheten.
Fungerar montessoripedagogiken på alla barn?
Grunden i pedagogiken är att man har respekt för alla barn och att se var de är i sin utveckling kan inte vara fel för något barn. Däremot passar den kanske inte om man tänker att läraren ensam skall tala om vad man skall göra. De som anser att barnet är en tom påse som skall fyllas med kunskap skall välja något annat. Auktoritär uppfostran står i motsats till Maria Montessoris idéer om barns egna drivkraft. Barn är i naturen kreativa och självständiga och behöver uppmuntras i dessa avseenden. De lär sig samarbeta och visa hänsyn.
Källa: "Montessoripedagogik i förskola och skola", "Spontaneus activity in education".
